I söndags beslutade den spontana delen av vår familj att vi skulle åka och titta på några taxvalpar som vi sett i Söndagstidningen. Jag har känt mig nere pga att min mor hamnade på sjukhus i lördags och Karen ville muntra upp mig. Det var dessutom i måndags exakt ett år sedan vår älskade lilla Max gick bort och vi har hela tiden sedan dess sagt att vi skall skaffa en ny tax-pojke och bror till Molly.

Vi åkte först till en adress i Morgan men vände genast när vi såg hur de födde upp sina hundar. Detta var en s.k “puppymill”, hunduppfödning för pengarnas skull av värsta sort. Vi hoppade in i bilen innan ägarna kom ut och körde därifrån arga över hur vissa människor hanterar djur. Flera små söta taxar satt i trånga burar utomhus i Arkansas i 35 graders värme.

Vi stannade vid en bensinmack och frågade oss själva om vi verkligen skulle skaffa en valp nu med allt vad det innebär. Molly är en hund som kräver minimalt med jobb och mer än gärna sover länge på mornarna precis som Karen och jag gör. Med en valp så kommer vi att behöva gå upp flera gånger per natt och säga farväl till långa nätter med ostörd sömn. Vi kan i alla fall åka och titta på det andra stället i Morrilton resonerade vi.

Efter ca 45 minuters resa norr om Little Rock kom vi till den lilla staden Morrilton. När vi klev ur bilen såg vi tre stycken taxvalpar leka med varandra framför ett stort fint hus. Ägarna var jättetrevliga och vi såg att detta inte var en valpfabrik. Två av valparna var svarta och en var en rödbrun taxpojke precis som Max. Så snart vi såg honom visste vi att vi kommer att ta med honom hem.

Han sov i mitt knä hela vägen tillbaks till Little Rock. Vi åkte och visade upp honom för Cathy & Lauren, Rita och Monty, George och Sylvia och Judy och Jeff. Han sov i sin lilla “crate” hela natten och vi tyckte det var helt fantastiskt.

Nästa dag hade vi definitivt bestämt att vår lilla pojke skulle heta “Fritz”. Under måndagen verkade han helt ok men framåt kvällen började han få diarré och sedan höll han oss uppe hela natten. Han hade konstant diarré och vi tog honom till vetrinären klockan 7:30 efter en sömnlös natt. Fritz stannade under tisdagen och fick dropp och medicin men vi hämtade hem honom på kvällen. Han verkade mycket piggare nu och åt bra. Vi önskade inget hellre än att få sova en hel natt och gick och la oss redan kl 10.00. Efter ett tag så började dock Fritz skrika i sin “crate” och även om vi tog upp och tröstade honom så började han skrika så snart vi satte tillbaks honom i “craten”. Till sist ville Karen att han skulle sova i en filt i hennes armar och trots att jag tänkte att “nu tränar vi inte honom som vi sagt att vi skall göra”, så vill jag ändå inget hellre än att få sova. Fantastiskt nog så sov han hela natten i sitt lilla knyte i Karens armar och vi fick nästan sex timmars sömn.

Idag onsdag har han varit helt så som man förväntar sig att en valp skall vara. På språng hela tiden för att utforska sitt nya hem, han har lekt med alla leksaker som Molly och Max haft och varit precis så lycklig som bara en liten hundvalp kan vara. Molly verkar deprimerad men är förvånansvärt snäll mot honom. Vi har hela tiden varit oroliga för hur Molly skulle agera med en liten valp eftersom hon inte alltid var så snäll mot Max. Vi tycker förstås synd om Molly som alltid varit i centrum och som alla som vi möter stannar och klappar eftersom de tycker hon är så liten och söt. Jag har tyckt Molly varit så liten som en hund kan vara och så lätt att bära nerför trapporna etc. Sedan vi fick lille Fritz så känns Molly dock som en gigantiskt stor och tung hund. Så märkligt det är när man får olika perspektiv på saker.

Nu sover lille Fritz i mitt knä medan jag skriver det här. Planen är att vi sätter honom i hans lilla “crate” medan vi tar med Molly i bilen för en liten tur så att hon känner sig inkluderad.

Jag glömde nästan det viktigaste. Idag när Karen kom hem från jobbet så satt jag med Molly och Fritz i soffan. När Karen satte nyckeln i dörren så började Molly skälla som vanligt och hoppade ner från soffan men då till vår förvåning så skällde lille Fritzie för första gången ett litet valp-skall.

Här är lite bilder på vår lille pojk

Och här är några fler

Advertisements