Jag hann inte med att skriva fortsättningen av min vistelse i Sverige men skall försöka att summera upp den avslutande veckan.

Ulla, Urban & Gösta Gustafsson

Ulla, Urban & Gösta Gustafsson

På söndagen åkte jag med min kompis Urban till hans föräldrars nya lägenhet i Eskilstuna för lunch. De sålde sitt hus förra året där de bott i nästan 40 år. Urbans föräldrars lägenhet är i ett helt nybyggt hus och det såg fint ut men jag blev raskt medveten om hur bortskämd jag blivit i USA med luftkonditionering. Den söndagen var den 28 grader varmt i skuggan och lägenheten höll samma temperatur. Efter lunch åkte vi till Urbans sommarstuga med föräldrarna och det var lika varmt där men värmen är inte lika besvärande i skogen som i stan. Jag tror att när man lever i ständig luftkonditionering som vi gör i USA så sjunker toleransnivån för värme och jag svettades på ett sätt som jag aldrig svettas vare sig utomhus eller inomhus hemma i Arkansas. Inte blev situationen bättre av att Urbans gamla bil inte hade luftkonditionering.

Mitt i lunchen kom vaktparaden förbi

Mitt i lunchen kom vaktparaden förbi

På kvällen så åkte vi dock äntligen upp till Stockholm men det var rätt sent så det blev endast en pizza på kvarterskrogen innan sängdags. ‘Svensk’ pizza är så mycket godare än den som man kan få tag på här i USA. Måndagen mötte jag upp med Urban för lunch på ‘Zanzibar’, där vi satt utomhus och åt i det vackra vädret. Kollade sedan in hans jobb innan jag vandrade iväg till Gamla stan för att köpa något från Bengt Elde butiken till Karen.

Västerlånggatan i Gamla Stan

Västerlånggatan i Gamla Stan

Karen älskar allt som tavelmålaren Bengt Elde gör och vi har mycket av hans saker i vårt hem. Sedan på kvällen mötte jag Urban samt fyra av hans kompisar på Monks Cafe som är en för mig helt ny ölkulturell restaurang i Stockholm. De hade både eget bryggt öl samt öl från små hantverksbryggerier och från hela världen.

Denna flaska öl på Monks Cafe kostade 9995:-

Denna flaska öl på Monks Cafe kostade 9995:-

Därefter vandrade vi iväg till McInleys på Kungsholmen som har ett antal öl på fat från hantverksbryggerier i Sverige såsom Nynäshamns ångbryggeri. Jag saknade min favorit från detta bryggeri under hela min resa i Sverige nämligen ‘Indianviken Pale Ale’ men deras mellanöl ‘Bedarö Bitter’ drack jag flera gånger under Sverigevistelsen och det är en fantastiskt fin ale.

Sista ölen förkvällen blev en veteöl smaksatt med äpple på Cafe Duvel för Urban

Sista ölen för kvällen blev en veteöl smaksatt med äpple på Cafe Duvel för Urban

Vi avslutade kvällen på Cafe Duvel eller rättare sagt på ‘Pressklubben’ som är Cafe Duvels bakficka. Jag drack en Dupont Saison och Urban provade en Veteöl som smaksatts med äpple.

Tisdagen började det regna och jag mötte Stefan från min tid på SEB för lunch på en av restaurangerna i Kulturhuset. Det är märkligt att lunchrätter som jag tidigare bara tog för givet och tyckte var OK nu smakar gudomligt gott efter 2,5 år i USA. Det tog ett tag innan jag började sakna Svensk mat. Det var jättekul att träffa Stefan igen och vi pratade bort 2 timmar på nolltid innan jag var tvungen att ta tåget till Eskilstuna.

Stefan som jag jobbade mycket tillsammans med på SEB

Stefan som jag jobbade mycket tillsammans med på SEB

Det var skönt att komma tillbaka till min syster och svågers hus och ta det lugnt på tisdagskvällen. Det har varit jättekul att träffa så många från familj, släkt och vänner under min vistelse men varje dag i princip har varit uppbokad för något så det var skönt att bara slappa inomhus på tisdagskvällen. Vi åt sill och färsk potatis med öl och snaps och det var förstås också gudomligt gott för en utflyttad Svensk.

Min svåger skålar till sillen

Min svåger skålar till sillen

Sista fulla dagen i Sverige på onsdagen tillbringade jag första hälften med min mor. Det kändes sorgligt att veta att jag skulle åka imorgon och att jag inte kunde eller borde tala om det för lilla mamma. Men hon var glad och lever nu i sin egen lilla värld där tid inte verkar ha samma betydelse som den har för oss andra stressade människor. Mor var glad när jag kom och sade glatt Hej Då när jag gick och jag hoppas och tror att det var svårast för mig.

Min glade lilla mamma, Anna

Min lilla mamma, Anna

På onsdagskvällen ordnade Jocke och Malin med mat för oss och Jeanette och Jonas med familj. Tyvärr så kände sig min svåger inte tillräckligt bra efter sin svåra förkylning så han och min syster kom inte med. Jag åkte hem rätt så tidigt så att jag trots allt hann spendera lite tid med dem denna sista kväll i Sverige innan resan tillbaks på torsdagen.

Min systerson Joachim, grillens okrönte Konung

Min systerson Joachim, grillens okrönte Konung

Tordagsmorgonen skjutsade de mig upp till Arlanda. Jag misstänkte att jag förmodligen hade övervikt på mitt baggage eftersom de få saker som jag fått med från min mors gamla hem vägde tungt. Tidigare så hade man rätt att ta med två gånger 35 kg resväskor på flygningarna över Atlanten med det har nu minskat till 22,5 kg per väska. Efter 1:a Juli så tillåter dessutom Delta endast 1 resväska gratis. Trettiofem kilo som var gränsen per väska tidigare var oerhört generöst medan 22,5 kilo visade sig vara snålt. Min första väska vägde 19 kg och innan jag hade hunnit säga något hade den försvunnit iväg på bagage bandet. Jag trodde inte att de skulle vara så kinkiga men den andra resväskan vägde 27 kg och de skulle inte släppa igenom den kostnadsfritt. $150 skulle det kosta för mina 5,5 kg extra. Jag sa att det vägrar jag att betala för endast 5 kg övervikt och ville att det skulle avräknas den väska som hade undervikt. Det gick dock inte utan jag fick gå åt sidan och plocka ut kungastatyetterna och bronsplacketterna som vägde mest och lägga dem i min ryggsäck. När jag på nytt fick köa och väga väskan så hade den undervikt och jag bad att få lägga tillbaks några av de saker som jag hade i ryggsäcken nu i väskan. Det gick inte, jag var tvungen att gå åt sidan och göra detta. Jag ville dock få ner så mycket som möjligt av vikten i ryggsäcken så jag gjorde detta. Gick åt sidan, la tillbaks några få av de tunga sakerna i resväskan, ställde mig i kön igen och skulle sedan väga väskan. Nu vägde den 23,5 kg alltså 1 kg mer än tillåtet. Jag häpnade när de sa till mig att detta inte var tillåtet. Jag fick alltså en tredje gång gå åt sidan flytta över lite till av de tunga sakerna från resväskan till handbagaget. Det fåniga är ju att jag trots allt tog med samma vikt på planet som om jag hade fått packa allt i resväskan. Jag trodde aldrig att man skulle vara så förbannat kinkiga med några få kilos.

Nu hade ganska mycket av den generösa tiden som jag hade haft gått så jag rusade till Taxfree shopen för att köpa ‘Svenska nubbar’ att ta med till midsommar. Eftersom de förseglade detta i en påse skulle jag kunna ta med det hela vägen hem till Little Rock i handbagaget trodde jag. Efter det att jag hade betalat och fått den sigillerade påsen meddelade de mig dock att jag måste lägga spriten i det incheckade bagaget efter det att jag fått ut det i Atlanta innan jag kunde borda mitt anslutningsflyg där. Sköra glasflaskor i en resväska som jag sett hur bagage personalen hanterar var inget jag skulle vilja göra men nu var det för sent, jag hade redan handlat. Jag förstår inte alls varför påsen skulle sigilleras om man ändå sedan måste packa den i incheckat baggage? Jag var ju redan innanför säkerhetskontrollen och den funktionen som jag trodde att sigillpåsen hade var ju att ta mig igenom säkerhetskontrollen mellan den internationella terminalen i Atlanta till de nationella terminalerna.

Bytet av flyg i Atlanta blev stressigt. Två timmar är för lite när man flyger tillbaks till USA för då måste man köa för att gå igenom passkontrollen (mycket längre köer än motsvarande på Arlanda), sedan vänta på baggaget vilket denna gång tog jättelång tid. Inte förrän efter 30 minuters väntetid vid baggagebandet så började det snurra. Sedan skall man gå igenom tullen vilket vanligtvis går snabbt och sedan checka in baggaget igen vilket också går snabbt men nu var jag ju tvungen att stoppa ner spritflaskorna i baggaget innan jag kunde checka in det. Sedan genom säkerhetskontrollen igen, jag var orolig för att de skulle reagera på mina kungastatyetter som de hade gjort i Stockholm men ingen sa något.

Nu var det endast 45 minuter innan min anslutning till Little Rock skulle lyfta så jag skyndade mig raskt till tåget som skulle ta mig till terminal 3. Jag hann till gaten med 30 minuters marginal men kände mig stressad hela tiden.

Det var skönt att komma hem till Karen och Fritz och Molly. Jag var nyfiken på hur hundarna skulle reagera och de verkade lyckliga av att ha ‘pappa’ hemma igen. De första 3-4 dagarna efter det att man byter tidszon tycker jag att man sover oroligt. Vaknar på natten och somnar om flera gånger. I natt var nog den första natten som jag sovit utan avbrott.

Min systerdotter Jeanette med hennes dotter Sandra och sommarjordgubbar

Min systerdotter Jeanette med hennes dotter Sandra och sommarjordgubbar

Det är varmt i Arkansas, 35 grader i skuggan igår då jag promenerade fram och tillbaks över ‘The Big Dam Bridge’ två gånger. Det brukar ta mig 1 timma att tillryggalägga denna promenaden och jag var rejält varm och svettig på slutet. Det kändes dock skönt och när man har luftkonditionering överallt som vi har, då tycker jag inte värmen är så besvärande. Hellre 40 graders värme i Arkansas med luftkonditionering än 30 graders värme i Sverige utan.

Advertisements