Igår var RCIA föreläsningen om Försoningens sakrament eller Bikten som den är mest känd som. Som vår Präst Monsignor Malone konstaterade så riktigt, är det är nog detta i den Katolska kyrkan som icke Katoliker har svårast att ta till sig. Jag tycker att vi fick en bra förklaring och uppfattning om detta varvat med Monsignors vanliga humor.

Exempelvis berättade han (givetvis med en Irländsk accent) om Irländaren som gick till bikt och som aldrig riktigt sa någonting vid bikten. När prästen frågade hur länge sedan det var som han hade biktat sig så svarade han: “Åh, det är längesedan”. Prästen fortsatte med att fråga hur länge sedan det var och Irländaren svarade att: “Åh, pastorn vill att jag skall vara mer specifik? Det är väldigt länge sedan”. Så prästen ger upp och frågar vilka synder som han ville erkänna och Irländaren svarade att: “Åh, jag har många synder att erkänna”. Prästen frågade om han kunde ge exempel på vilka synder som han ville erkänna och Irländare svarade; “Åh, pastorn vill att jag skall vara specifik. Jag är en man och jag har begått synder som män begår…” Så där fortsatte det med att Irländaren aldrig riktigt erkände någonting.

Om man väljer att inte bikta sig ansikte mot ansikte så vänder man sig mot denna skärmen som prästen sitter bakom

Om man väljer att inte bikta sig ansikte mot ansikte så vänder man sig mot denna skärmen som prästen sitter bakom

Vi som skall konvertera måste gå till vår första bikt innan påsk. Ett undantag är de som aldrig har blivit döpta, de behöver inte gå till bikt eftersom deras synder kommer att tvättas av i dopet. Det förvånade mig lite eller som min fru uttryckte det: “De kom billigt undan”. Efter föreläsningen fick vi boka upp oss på olika tider och för vilken pastor som vi vill gå till. Vi fick också titta på rummen som används för bikt. Det finns alltså ingen gammal biktstol längre som man ser i filmer vilket jag tycker är lite synd för det verkade charmigt och speciellt. I stället så är det i vår kyrka två olika rum som har ingång med två olika dörrar. En som prästen kommer in genom och en i motsatta delen av rummet som den som skall bikta sig går in genom. Det finns också i vår kyrka en elektronisk skylt utanför som prästen kan tända en lampa så att det lyser ledigt eller upptaget för de som står i kö men så modernt är det inte i alla Katolska kyrkor.

På andra sidan skärmen sitter prästen om man väljer att inte bikta sig öga mot öga

På andra sidan skärmen sitter prästen om man väljer att inte bikta sig öga mot öga

Man kan välja mellan att gå ansikte mot ansikte med prästen i rummet eller bikta sig bakom en skärm som man inte kan se igenom men höra den som är på andra sidan. Eftersom det flera gånger har uttryckts att man inte biktar sig för prästen utan till Gud så tycker jag personligen att det skulle kännas mer rätt om man är bakom skärmen i stället för öga mot öga. Det är inte så att jag är rädd eller tycker det är pinsamt att sitta ansikte mot ansikte med prästen men just för att slippa tänka att detta inte är en bikt till prästen utan till Gud så känns det mer naturligt att inte behöva koncentrera sig på en kommunikation öga mot öga. Men det är som sagt min egen uppfattning.

Nu har jag två veckor på mig att förbereda mig för min första bikt. Det skall väl räcka hoppas jag.

30

Advertisements