Idag var det som sagt dags för min första bikt någonsin. Jag hade bokat en tid klockan 16:30 med vår assisterande pastor. Jag var på plats i mycket god tid och Fader Josh stod faktiskt och väntade utanför kyrkan. Jag frågade om det var ett alternativ att gå bakom biktskärmen i stället för ansikte mot ansikte och han menade att den första bikten ville de verkligen att man går ansikte mot ansikte. Jag hade dessförinnan bestämt mig för att gå bakom biktskärmen men beslutade mig trots allt att göra det ansikte mot ansikte som de rekommenderade för den första bikten.

Nu är det inte så, även om det låter på det sättet att anledningen är att jag skäms för att gå ansikte mot ansikte. Jag har funderat mycket på detta och eftersom man säger att man biktar sig inför Gud och Prästen bara är där för att vara en guide i bikten, så tyckte jag att det skulle kännas mer som att man kunde koncentrera sig på att bikta sig inför Gud om man inte stirrar en annan människa i ögonen.

Confessionapp

Nu gick det bra trots allt och Fader Josh är en väldigt trygg och sympatisk man som det kändes bra att göra min första bikt inför. Denna del av konverteringen är vad de flesta icke Katoliker som jag har pratat med, det som känns mest främmande med att bli Katolik men det var en positiv upplevelse trots allt, när det var över. Som Katolik skall man bikta sig minst en gång per år eller varje gång man har dragit på sig en mycket allvarlig synd, annars kan man inte deltaga i Nattvarden. Alla har varit väldigt vänliga idag och gratulerat mig efteråt. Det här är en stor dag när ett Katolskt barn gör sin första bikt vid åtta års ålder. Själv var jag fyrtio år äldre när detta hände för min del den första gången.

Uppehåll vid den första bilden i kyrkan

Uppehåll vid den första bilden i kyrkan

På kvällen deltog vi i “Stations of the Cross” i kyrkan som är en ceremoni som äger rum varje fredag i fastan. Förra veckan när jag deltog för första gången så var det en skolklass som spelade upp detta men ikväll så var det endast Monsignor Malone ledsagad av tre altarflickor. Denna gång gick vi runt till fjorton bilder på väggen i kyrkan som visar vissa händelser under Jesus vandring till Golgata och korsfästningen. Vid varje bild gjorde vi en genuflect, sa en kort bön och Monsignor berättade om den händelse som utspelade sig på varje bild. Det blev mycket knöböjande i kyrkan ikväll eftersom man gör en genuflect när man kommer fram till bilden och sedan en till efter det att vi lyssnat till berättelsen och sedan flyttar oss till nästa bild i ordningen fjorton gånger. Ceremonin avslutas med mycket rökelse i en del av ceremonin som kallas “Benediction” där prästen läser vissa böner och sedan välsignar församlingen hållande upp hostian som förvaras i “monstrance” i kapellet där vi har tjugofyra timmars vaka över denna.

Endast femton dagar kvar. Det har gått väldigt fort nu på slutet som det alltid gör.

15

Advertisements