Vi hade den sista onsdagen med föreläsningar före Påsk denna veckan och temat för den var “Matrimony & Holy Orders”. Jag kallade det “Äktenskapet och Prästvigningen” i rubriken men funderade sedan på om det sista är en korrekt översättning till Svenska eftersom “Holy Orders” inom den Katolska kyrkan avser både prästvigning och motsvarande när någon blir upptagen i kyrkan som diakon. Hur som helst Wikipedia tog mig från engelska “Holy Orders” till svenska sidan “Prästvigning” så då måste det vara rätt 🙂

Jag tänkte återkomma till prästvigningen senare i detta inlägg och börja med äktenskapet. Båda av dessa räknas inom den Katolska kyrkan som två av sju sakrament. Av de sju sakramenten kan man endast erhålla tre en enda gång i livet. Fundera på vilka dessa är så avslöjar jag det på slutet. (De sju sakramenten är Dop, Konfirmation, Nattvard, Bikt, Äktenskapet, Prästvigningen & De sjukas smörjelse).

Äktenskapet alltså. Det är ett av sju sakrament och Katolska kyrkan menar allvar med det. Det är inget som man skall ingå lättvindigt och det blev jag varse när Karen och jag för tio år sedan beslutade att gifta oss. Efter det att jag hade friat till Karen i Drottningholms slottspark en solig och varm sommardag, den femte Juli 2003 så påbörjade vi senare samma år förberedelserna för att gifta oss. Här i USA så innebär förlovning att man avser att gifta sig inom en mycket snar framtid så som det var i Sverige tidigare. Det är alltså inte som det numera har blivit i Sverige de senaste trettio åren att förlovningen ersätter äktenskapet och många svenska par förlovar sig och gifter sig aldrig eller kanske väntar tio år eller mer innan de slår till.

Inbjudan till vårt bröllop den Andra Oktober, 2004

Inbjudan till vårt bröllop den Andra Oktober, 2004

Vi tog kontakt med Monsignor Malone från Christ the King som var Karens hemma kyrka och fick instruktioner om hur vi skulle förbereda oss. Det var ett paket av instruktioner och dagar att planera för det uppkommande bröllopet. Först så fick vi båda ett slags enkät med ca 200 frågor som vi enskilt skulle fylla i och skicka tillbaka. Jag gjorde detta i Sverige och det tog mig åtskilliga timmar kommer jag ihåg att tänka till och svara uppriktigt på frågorna som var kryssfrågor med olika alternativ. Frågorna var indelade i olika kategorier avseende ämnen som kan tänkas skapa problem inom äktenskapet. Vi kallade det en “kompabilitets test” men jag tror inte att Monsignor var benägen att hålla med om den benämningen.

Vi skickade in våra svar under hösten 2003 och jag planerade en resa till Arkansas som skulle bli 1,5 månad lång för det var den tiden som vi behövde för att kunna deltaga i möten och föreläsningar som var obligatoriska innan vi kunde gifta oss. Jag kom till Arkansas efter jul 2003 och innan nyår träffade vi Monsignor Malone för att gå igenom “Kompabilitets testet”. När vi satt på hans kontor så kommer jag ihåg det första han sa till mig. “Lars, I don’t know how familiar you are with this english expression, but this ‘sucks'”. Sedan skrattade han när han såg min skrämda min och visste att han uppnått sitt mål att skämta med mig och förklarade att det var endast under ett av de ämnen som vi hade besvarat som våra svar inte var speciellt kompatibla. Det ämnet var “ekonomi” och anledningen var att vi fortfarande bodde i skilda länder och hade inte ens bestämt oss för vem som skulle flytta vilket gjorde det svårt att ha en gemensam uppfattning om ekonomi i det framtida äktenskapet.

Vi gick igenom de andra svaren med monsignor och fick en kopia som vi blev anmodade att diskutera avseende de ämnen som vi hade haft avvikande uppfattning om. Jag kommer ihåg att vi gick igenom dessa två hundra frågor under en mycket lång bilresa ner till Florida där vi hade beslutat oss för att fira Nyår. Det var en väldigt bra diskussion som vi hade om allehanda frågor där vi lärde känna varandra mycket bättre trots att vi trodde att vi redan kände varandra så bra som vi kunde. Jag tänkte att det här är något som alla som funderar på att gifta sig borde göra för det var verkligen en fantastisk möjlighet att på ett tidigt stadium avgöra om detta är en person som jag kan tänka mig att leva med resten av livet. Frågor som många par som aldrig får denna möjligheten, ställs inför månader eller år in i äktenskapet var något som vi redan hade diskuterat och klarat ut. Svåra frågor som ibland innebär att äktenskapet brakar samman om man är för olika. Nu inser jag förstås att äktenskap kan knaka och braka ihop även om man har diskuterat dessa frågor men jag tror att många männsiskor skulle inte gifta sig om de fick möjligheten att göra ett sådant test och det är bra för man skall inte gifta sig om man inte är säker på att detta är en person som man avser att leva med resten av livet.

Vår bröllopsdag i Christ the King, Catholic Church

Vår bröllopsdag i Christ the King, Catholic Church

När vi kom tillbaka från vårt nyårsfirande i Florida så hade vi ett antal till möten med monsignor samt en obligatorisk kurs kallad “Pre Cana” som vi deltog i över en helg tilsammans med andra par som avsåg att gifta sig det året, 2004. Kursen behandlade i stort sett samma ämnen som vi hade besvarat under kompabilitets testet, dvs; Religiös tro eller avsaknad av tro, Konfliktlösning och kommunikation, Karriär, Ekonomi, Sex & Samlevnad, Barn, Äktenskapet som ett sakrament, Trofasthet och otrohet. Precis som alla andra kurser eller aktiviteter som jag har deltagit i inom den Katolska kyrkan så tycker jag att det var intressant, lärorikt och något som har gjort intyck på mig över lång sikt.

Så med detta sagt kanske jag har gett en lite annan bild på vad ett äktenskap i Katolska kyrkan innebär jämfört med ett spontan bröllop i Las Vegas efter en våt natt på puben. Betyder det då att alla Katolska äktenskap håller livet ut? Nej, självklart inte. Allt är inte svart och vitt. Hur många äktenskap som annars skulle ha ingåtts lättvindigt utan dessa förberedelser inom kyrkan vet man förstås inte men jag tror trots allt att det är många fler om man inte tvingades att tänka till som dessa föreberedelser tvingar ett par till innan “man ramlar sta”.

Sedan erbjuder förstås kyrkan också samtal för par som har problem för att se om dessa kan lösas och äktenskapet räddas och kyrkan gör just detta för att äktenskapet är ett sakrament, en helig handling som inte skall ingås lättvindigt eller brytas upp utan att alla möjliga alternativ har blivit utvärderade. För de par som trots allt beslutar sig för att skilja sig så är det inte helt lätt om man avser att gifta om sig i den Katolska kyrkan. Processen till att få sitt gamla äktenskap upphävt är lång och måste i princip godkännas av Vatikanen. Detta kallas “annulment” och de par som inte kan vänta på att få detta godkänt måste gifta om sig utanför den Katolska kyrkan.

Prästvigningen kallas som sagt “Holy orders” på engelska och det är ett bättre uttryck eftersom det också innefattar vigningen (ordination) av Diakoner (Deacons) och inte enbart Präster. Att bli präst inom det Katolska kyrkan är en mycket lång process som innefattar många års studier motsvarande längden på studier för att bli t.e.x läkare. Prästkandidaterna går efter avslutade högskole studier vidare med studier på ett s.k “Seminar” och prästkandidaterna kallas då “Seminarians”. I vår kyrka har vi just nu fem unga män som tillbringar sin tid i dessa “Seminars” med avsikt att bli präst och Karens kusin blev präst förra året efter många års studier. Han har dessutom en bror som fortfarande har flera års studier kvar. I Arkansas så har vi faktiskt mer unga män som studerar för att bli Katolska präster än vad man har i många andra större delstater. Detta kanske beror på den skiftning som man diskuterat mycket på senare tid avseende att Katolicismen har växt i Sydstaterna medan den har minskat i tradtionellt Katolska delstater som exempelvis New York, Massachusetts och Illinois. Framförallt så är det i dessa delstater i städerna New York, Boston och Chicago som Katolicismen tidigare har varit mycket stark.

Den som blir prästvigd kommer sedan att bli tilldelad en tjänst i en församling som biskopen avgör. I den Katolska kyrkan kan inte prästerna gifta sig utan ägnar resten av sitt liv till detta kall och jag känner en enorm beundran för de unga män som fattar ett sådant beslut. Jag tror inte att de gör detta lättvindigt.

Slutligen då, vilka tre sakrament kan man bara erhålla en gång i livet? Det är inte Äktenskapet eftersom man kan gifta om sig om maken eller makan går bort eller om man skiljer sig och erhåller en s.k “annulment”. Prästvigningen kan dock endast erhållas en gång i livet så om en Katolsk präst bestämmer sig för att lämna detta kall kan han inte bli präst igen senare. De andra sakramenten är Dopet och Konfirmationen som endast kan erhållas en gång i livet.

14

Advertisements