You are currently browsing the category archive for the ‘Att bo i Arkansas’ category.

Yesterday was a day when we had a slight risk of winter weather but today Friday was the day we woke up to a white Arkansas covered in at least two inches of snow, here in the central Arkansas.

I took a walk this morning around our neighborhood, a walk I do quite often, but in the snow it took probably almost twice as long time as normal.

More kids and adults were out playing around in the snow than what I have seen when this happens other times.

I smiled at the few ones that I saw shoveling their drive way, knowing that the snow will be gone before the sun sets this evening.  That is how winter is in Arkansas.

I tried to build a snow lantern on top of our mailbox but it failed because when it looked pretty, with all the rolled snowballs to build it up, the tea lights inside it was just blowing out in the wind.

Oh well, I made an effort at least. Now I came in with wet shoes and freezing all over so a cup of hot glögg seems fair under these conditions.

Merry Winter everyone. I am glad that winter came to Arkansas this year even if it was just for a day.

And good for you Governor Hutchinson that you closed state offices today. State employees are voters too.

 

 

 

 

Friday night at 10:00 pm while Karen and I were watching TV, we heard multiple sirens and sounds from vehicles on our street. We live on in a normally very quiet area and it is not often that you hear much than regular cars passing by or maybe kids being loud but even that does not happen often.

151AurielCircle_V6_LMH

I went outside to see what was going on and saw that heavy smoke was coming out from a house on the other side of our street, four houses down from our house. I went back inside and told Karen that our neighbors house had caught on fire, something that she hardly believed but came out with me to watch.

151AurielCircle_V5_LMH

Soon we were gathered with our neighbors living closest to us watching the smoke continuing coming out heavily from the house on fire. Several firetrucks, as many as five was already on site together with multiple police cars and an ambulance.

151AurielCircle_V4_LMH

While we were standing there watching, one of our neighbors living closer to the house came out and said that there were body bags laying in front of the house. It felt very bizarre and like I was watching a movie instead of reality, in my neighborhood. I told my neighbor that it was strange that someone was in bed already before 10:00 pm so that they did not wake up to a raging fire.

151AurielCircle_V7_LMH

Later as we stood there, wondering if there was a risk that the fire could spread to our houses, we started talking if anyone knew the people living in this house. Nobody seemed to be familiar with the tenants, only one neighbor knew that “they were both college professors and had a sister living with them who had some mental issues”. I imagined an elderly couple who had an old sister and all of them asleep before 10:00 pm on a Friday night and I thought that it was very, very sad.

Somebody thought that they has seen the couple having a dog and Karen wanted to volunteer to take in the dog if it had survived until we could get it to the animal shelter next day. Police and Fire fighters did not want to talk to anyone of us and we assumed that that poor dog had also died in the fire.

151AurielCircle_V8_LMH

It was difficult going to bed that night and I kept thinking about the drama that had played out so very close to our house and I felt very, very sorry for the people who had died in the fire.

We did not fall asleep until probably sometimes around 2:00 am that night and was abruptly waken again at 6:00 am with our dogs barking like crazy. I heard sirens and trucks driving down our street and went out to see what was happening. This time large flames were totally engulfing the house and it looked much worse than it had been the night before.

151AurielCircle_V9_LMH

I was thinking that fires that rekindles are very common and I know that in Sweden there is some rule that the Fire Department cannot leave a site where there has been a fire until a certain amount of time has elapsed. I don’t know if Maumelle Fire Department stayed during the night but now all the firetrucks were back and a large tower truck was spraying water all over the building trying to get the fire under control.

151AurielCircle_V10_LMH

We went out again to watch the horrible scene in front of us and made sure that the Fire Department had the fire under control before we went back in again. It was not until later that we learnt that this was not an elderly couple sleeping through an accident fire but a murder/suicide/arson case.

151AurielCircle_V3_LMH

I watch a lot of Forensic files on TV and again I felt like this is not happening but this is like a TV show. At this moment, we still don’t know who was the murderer even if the many discussions on Facebook assumes that it was the male 41 year old UALR college Professor. But there were also his wife 28 and his sister 31 in the house together with two adorable border collies. All of them shot to death.

151AurielCircle_V2_LMH

We soon learnt more about these neighbors which we don’t remember that we have ever seen from their Facebook accounts and it is a very tragic story. They got married as late as in 2013, she was an adopted child from Russia but came to live with her family in Missouri when she was only six years old. He was a college Professor at UALR and many of his students witnessed about how nice an funny this professor was.

Yesterday when I was driving to the store, I passed the burnt down house and saw the wife’s family from Missouri being here to possibly recover anything from the burnt down house.

151AurielCircle_V1_LMH

We still don’t know who was the murderer even if the mothers Facebook post indicated that her daughter had been the victim of an awful crime. I don’t know if that is an indication of that the family has got to know more from the Police than the public or if that is a mothers instinct to handle an awful situation like this.

Sometimes I feel like I am living in a movie instead of the real life because a Swedish guy like me do not expect those horrors we watch on TV to happen in your own neighborhood.

Jag lovade att återkomma angående den speciella ceremoni eller mässa som vi bevistade igår. “Chrism mass” är alltså en speciell mässa som firas en gång om året i påskveckan. Tittar man på svenska versionen av Wikipedia så kallas detta för “Krisma mässa” vilket låter konstigt i mina öron men det är väl för att jag aldrig hört det svenska uttrycket tidigare. Wikipedia (både Svenska och Engelska) uppger dock att denna firas på Skärtorsdags morgonen men det verkar i så fall vara olika i olika församlingar för vår var som sagt igår måndag.

Vår präst Monsignor Malone kom in i slutet av prästtåget strax före Biskopen

Vår präst Monsignor Malone kom in i slutet av prästtåget strax före Biskopen

Det finns två huvudsakliga händelser som utspelas under denna mässa. Det första är förstås välsignandet och konsekrerandet av den olja som används i olika religiösa sammanhang under året. Den andra händelsen är att alla Katolska präster inom stiftet förnyar sina prästlöften inför Biskopen. I övrigt så följde mässan den vanliga strukturen av en högmässa med “Liturgy of the words” och “Liturgy of the Eucharist”. Eftersom jag ännu inte kan ta emot nattvarden förrän jag konfirmeras på lördag så fick jag ännu en gång gå upp med mina armar korsade över bröstet indikerande att jag inte kan ta emot nattvarden av ett eller annat skäl. Denna gången så var det dock självaste Biskopen som gav mig sin välsignelse så det var väl en värdig avslutning av sista gången som jag går upp med korsade armar.

Biskop Anthony B. Taylor

Biskop Anthony B. Taylor

Karen och jag anlände tidigt till Katedralen för vi visste att det skulle bli fullt och svårt att få sittplats annars. Katedralen i Little Rock är den äldsta kyrkan i staden färdigbyggd 1881 med en folkmängd som vida understiger dagens så det är ingen riktigt stor kyrka, faktiskt mindre än vår lokala kyrka i West Little Rock, Christ the King som har plats för mellan 800-1000 besökare.

Diakonerna bar in olje krusen

Diakonerna bar in olje krusen

När vi väl var bänkade så tog det alltså ca en timma innan ceremonin började med att alla prästerna i Arkansas tågade in. Jag försökte uppskatta hur många de var och gissar på någonstans runt 100 stycken. Det tog alltså en stund att få in samtliga av dem och placerade uppe vid altaret i den relativt lilla kyrkan. Sedan ungefär någonstans halvvägs in i mässan kom ett antal diakoner bärande de stora krus som oljan förvarades i. Det var tre olika slags oljor där de första två välsignades och den sista blandades med balsam och konsekrerades. Den olja som är konsekrerad och blandas med balsam är den som kommer att användas vid konfirmationen. De andra oljorna används vid dopet och de sjukas smörjelse.

Biskopen och alla prästerna välsingar Chrism oljan

Biskopen och alla prästerna välsingar Chrism oljan

Det var en vacker och intressant ceremoni att bevittna men jag hade nog förväntat mig att det skulle vara mer olja än cirka 4 liter gånger tre för så stor uppskattar jag att de krus var som de bar in, ungefär en gallon var eller lite mindre än fyra liter. Det skall ju räcka hela året för alla församlingar i Arkansas men det kanske det gör eftersom man inte använder så mycket per gång.

4

Det blev fisk idag igen för min del eftersom vi inte kan äta kött på fredagar. Karen och jag åt lunch på en restaurang som heter “Red Lobster” och som specialicerar sig på fisk och skaldjur. Det blev flundra för min del i stället för den vanliga friterade Catfishen. Det var ok men inte så mycket mer. Arkansas är ju en s.k “landlocked state” vilket innebär att vi inte har någon kust. Jag föredrar att äta fisk på platser där fisken inte behöver transporteras långa vägar till bordet. Det är liksom det som jag tycker är det fina med fisk. Om den är färsk så smakar det inte “fisk” 🙂

Ett radband eller "Rosary" som det heter på engelska

Ett radband eller “Rosary” som det heter på engelska

På lördag har vi från RCIA programmet en obligatorisk högmässa som vi skall deltaga i tillsammans med vår sponsor. Det kallas “First Scrutiny” och är den första av tre tillfällen då vi som blivande Katoliker skall “visa upp oss” i kyrkan inför församlingen. Jag tror att vi endast skall sitta på några särskilda avgränsade bänkar och prästen kommer förmodligen att nämna något om oss inför församlingen men så mycket mer tror jag inte att det blir. Den första av dessa s.k “Scrutinies” blir alltså till högmässan imorgon klockan 17:00, vilket är en s.k “Vigil mass”. Nästa vecka blir det redan klockan 8:00 på söndagen för “Second scrutiny” och veckan efter klockan 10:30 för den sista, “Third scrutiny”. Tanken är väl att samtliga församlingsmedlemmar skall få en chans att se vilka personer som avses att tas upp i församlingen till Påsk. Man får väl hoppas att det är en symbolisk skrutinisering så att ingen reser sig upp och säger att “honom kan vi inte ta med“. Vore trevligare om de i stället säger “honom skall vi ha“, som i sagan om tjuren Ferdinand på julafton 🙂

Oj så mycket närmare det känns nu när det endast är 29 dagar kvar. När det var 40 och 30 dagar kändes det som en evighet men nu känns det som att nedräkningen är på gång på allvar.

29

Jag mellanlandar endast hemma idag eftersom det är onsdag och efter jobbet och innan RCIA mötet som vi har på onsdagar klockan 19:00 så blir det knappt en timme hemma innan det är dags att vända tillbaks till Little Rock. Det känns som att det har varit en lång resa sedan RCIA startade i juni förra året. Nu är det endast lite mer än en månad kvar innan det är dags för konvertering på påskafton. Jag glömde nästan bort att RCIA faktiskt fortsätter två veckor efter påsk med de sista föreläsningarna kallade “Mystagogia”.

Annars så är vi nu två veckor in i Fastan eller “Lent” som det heter på engelska. Jag gav ju upp öl som en uppoffring under denna period men jag har inte druckit någon alkoholhaltig dryck på två veckor. När jag tänker efter så får jag nog gå tillbaks till min tid i lumpen för när detta hände senast. Jag tror nog att det är ovanligt att någon som inte är absolutist avstår från alkohol i mer än två veckor om man inte är sjuk eller gravid, eller så.

Jag provade att fasta en gång 1999. Under tio dagar åt jag ingen fast föda och drack endast någon märklig sorts palmsirap som man rörde ut i citron saft. Så illa är det inte under denna fastan. Även om det var en intressant upplevelse att leva utan fast föda i tio dagar så är det inget som jag vill göra om. De första dagarna gick bra för mig jämfört med andra som jag pratade med. För vissa människor verkar det vara otänkbart att vara utan fast föda i endast en dag men det hade jag inget problem med. Det var snarare efter ca sju dagar som jag började känna mig dålig och undrade om jag skulle klara av det.

Etikett från en mycket god öl som jag kan rekommendera. St Bernardus 12

Etikett från en mycket bra öl som jag kan rekommendera. St Bernardus 12

Jag ger dock inte upp så lätt om jag har bestämt mig för något så jag genomförde tio dagars fastan utan att ge upp men det var ingen rolig tid. Den nuvarande fastan med att avstå från kött från fredagar och öl (alkohol) är betydligt enklare på det sättet.

Förra året läste jag om en ölälskare som gjorde motsatsen. Han gav upp all föda förutom öl under fastan. Han motiverade detta med att det var just så som många katolska munkar tillämpade fastan. Eftersom de inte kunde äta fast föda så bryggde de extra “näringsrika” öl till fastan. Nu är det ju så att ju mer näringsrik malt som man har i vörten, desto mer alkohol jäser ut i ölet. Så föddes säkert många av de finaste klosterölen som idag kommer just från Katolska munkbryggerier. Det måste dock bli svårt att få något gjort om man dricker så stark öl på fastande mage. Men munkarna kände sig säkert saliga efter ett par stop från kloster bryggeriet,

31

De Svenskar som läser denna nyuppväckta blogg tänker säkert att det här med att bli religiös och tro på Gud var något som startade för min del med RCIA programmet förra våren. Jag hoppas att jag kan lugna någon med att säga att så är inte fallet. Jag har varit ovanlig på detta sätt ända sedan jag var en liten grabb. Jag växte upp i ett icke speciellt religiöst hem. Våra kyrkobesök inskränkte sig till Julottan och Första Advent, om inte någon gick och dog förstås. Jag vet faktiskt inte riktigt om mina föräldrar trodde på Gud, om de gjorde det så tyckte de nog som vanliga Svenskar idag att detta är något som man skall hålla för sig själv. Jag tror dock inte  att de var fientligt inställda till den Kristna tron, de praktiserade den dock inte mer än vad traditionen bjöds med ett fåtal kyrkobesök runt jul och stillsamt mediterande runt adventsljusstaken.

Jag tror snarare att min Gudstro härrör sig från min gamla skolfröken på lågstadiet som var en väldigt gammaldags, konservativ lärarinna. Vi började varje morgon med morgonbön, psalmsång och bibelläsning. Sedan hade vi åtskilliga timmar i  Kristendomskunskap förutom bönerna, psalmerna och bibelläsningen.  Detta var 1971-1973 och jag tror att Kristendomskunskapen i princip hade avskaffats redan vid denna tid men det verkade Maj Pettersson inte vilja låtsas om. Senare hörde jag från jämnåriga som hade gått i andra skolor att detta var ingenting som de kände till så jag tror nog att gamla Maj tog sig lite friheter i läroplanen där.

Jag fick den här Bibeln av Karen som en gåva efter Rite of Acceptance. Den innehåller många historiska förklaringar till texterna och är utvecklad just i Little Rock men används av Katoliker i hela USA

Jag fick den här Bibeln av Karen som en gåva efter Rite of Acceptance. Den innehåller många historiska förklaringar till texterna och är utvecklad just i Little Rock men används av Katoliker i hela USA

För min del så var detta dock något som jag svalde med hull och hår. Jag kunde alla psalmer och böner utantill och läste även religiösa historier i både bok och serietidningsform som faktiskt fanns på 70-talet. Fröken Pettersson hade alltså gjort mig till en religiös extremist, i Svenska ögon. Varför detta fann mig på detta sätt så att jag har haft en Gudstro under alla dessa år men inte mina jämnåriga kamrater från samma klass kan jag inte svara på. Jag vet ju inte säkert hur de tänkte eller tycker idag. Det är ju inte något som man pratar så mycket om i Sverige om man inte växer upp i en religiös miljö och går till Kyrkan regelbundet.

De personer som just tillhör denna grupp har jag sett hånats och retats i skolan för just detta så man tyckte det var bäst att hålla sin tro för sig själv. De gånger som man någon gång har tagit upp sin tro med vänner och kollegor så har jag tyckt mig märka samma tendens som från skolåldern, dock i den vuxnes mer “polerade” attityd. Kanske är det just detta som gjort att jag idag ser tillbaks på Sverige som ett religionsfientligt land och i detta avseende totalt annorlunda än där jag bor idag. Från att ha varit ett undantag i att ha en Kristen tro så är jag nu endast en av alla “vanliga” männskor här i Arkansas.

Jag tror att Svensken har svårt att förstå det öppna sättet som människor här pratar om sin tro och Gud och i början så berättade jag för mina arbetskamrater runt lunchbordet hur osannolik den diskussion som vi just hade haft om religiösa frågor skulle ha varit om jag hade suttit vid en lunchbord i Sverige med mina arbetskamrater. Det kanske trots allt fanns en ännu djupare mening med att jag skulle ramla på min blivande fru i det där chatrummet 1999 och åtta år senare hamna här mitt i bibelbältet, där jag är nästan normal. Åtminstone i det religiösa avseendet.

32

Idag är det fredag och enligt traditionen så avstår Katoliker från kött på fredagar under fastan. Fram tills någon gång på 60-talet (har inte kollat den uppgiften) så avstod man som Katolik från kött på alla dagar men det ändrades för några decennier sedan till att bara inkludera faste perioden. Karens föräldrar kommer dock ihåg tiden när det var alla fredagar på året. Vår präst har också sagt att vi inte skall bli överraskade om Kyrkan går tillbaks till varje fredag i framtiden. Kanske han vet något som inte vi vet?

Året om på restauranger här i Arkansas så serveras Catfish på just fredagar och även om det som sagt inte är ett krav just nu på att avstå från kött alla fredagar på året så äter man här i södern ofta just Catfish på fredagar. Jag funderade själv på att till lunch åka till en liten restaurang som Karen upptäckte när hon hade ett revisionsuppdrag i Morgan, några kilometer från Maumelle där vi bor. Det var den bästa Catfish rätten som jag har ätit i Arkansas och jag har ätit många. Catfish är nästan alltid friterad och serveras med pommes frites, remouladsås, cornfritters, hush puppies, cole slaw och rå lök. Jag brukar också stänka lite tabasco över fisken. Det är just kombinationen som jag tycker gör detta till en mycket god maträtt. Jag har faktiskt provat Catfish som grillats och det var faktiskt inte så illa men det är sällan man ser den serverad så. Om någon undrar i Sverige vad för sorts fisk som Catfish är så rekommendar jag att läsa på Wikipedia. Den närmaste översättning som jag kan komma till på Svenska är “Mal” men det finns många olika sorters malfiskar har jag förstått.
Är det då en uppoffring att avstå från kött på fredagar kanske någon undrar? Jag tycker inte det. Det som är svårast är att komma ihåg att göra detta.

Catfish med pommes fritesm cole slaw, tartar sås och hush puppies. Jag ser inga corn fritters på denna bild

Catfish med pommes frites, cole slaw, tartar sås och hush puppies. Jag ser inga corn fritters på denna bild

Jag har en liten korrigering att göra från ett tidigare inlägg. Jag påstod då att den församling som Karen och jag tillhör är den andra största i Arkansas och det visade sig vara inkorrekt. Förmodligen så grundade jag min uppgift på något som jag endast hört men kollade inte upp fakta. Det kan säkert vara så att vår kyrka tidigare var den andra största i Arkansas men den nordvästra delen av vår Stat har växt enormt de senaste åren och en stor del av befolkningstillväxten där är arbetare från Mexiko som immigrerat som arbetskraft till industrin i denna del av Arkansas. Som de flesta vet så är Mexikaner ett Katolskt folk så det kan förklara tillväxten i Katolska kyrkor i denna del av Arkansas. Vår kyrka “Christ the King” kommer nu först på femte plats i storleken i Arkansas och den största är en kyrka som heter “St. Raphael Church” och som ligger i Springdale. Denna kyrka har hela 20.569 medlemmar vilket är en helt enorm siffra med tanke på att det totala antalet Katoliker i Arkansas är drygt 100.000, så denna kyrka har alltså en femtedel av dessa Katoliker som medlemmar. Här är listan på de tio största församlingarna i Arkansas. De flesta av dessa ligger just i det nordvästra hörnet av vår Stat.

36

Jag fick ett överraskande samtal på jobbet idag. Det var en av ledarna från RCIA programmet som ringde och först så trodde jag att hon ville informera om mig om den inställda klassen igår och om vi skulle ha ett extra möte, men så var inte fallet.

I stället så frågade hon mig om jag var villig att deltaga i en speciell ceremoni som äger rum på Skärtorsdags kvällen. Under denna cermoni så kommer prästen symboliskt att tvätta fötterna på några av församlingsmedlemmarna på samma sätt som Jesus gjorde med sina lärljungar under Skärtorsdags kvällen. Först kände jag mig lite tveksam till detta. Jag hade hört talas om just denna ceremoni tidigare och speciellt min svärmor som är min sponsor har berättat om hur speciell denna ceremoni är. Men det var inte svårt för mig att tacka ja. Det är förstås en förmån att få bli tillfrågad för jag tror att de sa att prästen endast kommer att göra detta på två stycken i församlingen och ledaren från RCIA berättade att jag blev tillfrågad för att jag har varit så engagerad i programmet. Så nu måste jag boka en sådan där pedikyr som Karen lurade mig på en gång förra året så att man är presentabel i kyrkan.

Vi fick inget vinterväder i centrala Arkansas idag som jag trodde igår. I stället så har regnet vräkt ned hela dagen men temperaturen har varit precis över frysgrader så vägarna har varit farbara. Nu tror jag inte att vi kommer att få så mycket mer vinter här utan snart väntar våren vilket är lika med sommar i Sverige. När jag flyttade hit för  sex år sedan så var mars den första månaden som jag bodde här. Jag minns det som en underbar tidsperiod. Jag hade inte börjat jobba utan kunde bara njuta av lediga dagar med temperaturer strax över 20 grader. Det var tider det.37

Ett vinterväder med is-regn faller över Arkansas ikväll och det är tveksamt om vi kan ta oss till jobbet imorgon. Onsdag kvällar så är det annars föreläsning i RCIA programmet men ikväll fick vi ett meddelande om att klassen var inställd pga vädret. Kvällens tema var “The Eucharist” eller “Nattvarden” som det heter på Svenska. Jag är känner endast till det namnet på företeelsen på Svenska men på engelska heter det “Eucharist”, “Communion” eller “The Lords Supper” och jag vet inte om det är exakt detsamma som menas eller om det finns en distinktion mellan dessa begrepp. Kanske det förklaras i de delar som vi förväntades läsa inför kvällens möte men jag har inte hunnit med detta ännu.

Nattvarden är ett av sju sakrament i den Katolska kyrkan. De övriga sakramenten är: Dopet, Konfirmationen, Bikten, Äktenskapet, Prästvigning och Sista smörjelsen. I den Lutherska kyrkan så räknas endast två av dessa som sakrament, Dopet och Nattvarden men Martin Luther kallade också bikten för ett sakrament även om den inte idag fungerar som sådant i den Lutherska läran. Ett sakrament är en särskilt helig rit, symbol eller ceremoni som representerar ett högre religiöst värde.

Katolska kyrkan liksom den Lutherska kyrkan accepterar dop förrättat i andra Kristna trossamfund så en person som konverterar liksom jag kommer inte att bli omdöpt i Katolska kyrkan eftersom jag redan är döpt i en Kristen kyrka. Ett undantag som nämndes när vi diskuterade just Dopet på förra veckans RCIA möte var Mormon kyrkan som inte är en av de kyrkor vars dop erkänns av den Katolska kyrkan av anledningen att Mormoner inte tror på treenigheten. Däremot så kommer ett antal personer i min RCIA klass att bli döpta på påskdagen då vi tas upp i kyrkan eftersom de inte har blivit döpta tidigare.

Ikväll hoppas jag att Guvernören antingen proklamerar “Inclement weather policy” vilket innebär att vi inte behöver vara på jobbet förrän kl 10:00 i morgon bitti eller stänger alla delstats myndigheter. Detta väder är inget som man vill ge sig ut i på vägarna.

38

Jag berättade tidigare om fastan och att man som Katolik förväntas ge upp något som är en kännbar uppoffring. Ibland har jag hört Katoliker och även icke Katoliker skämta om detta och säga att de gett upp rökning trots att de inte är rökare eller som vår präst Monsignor Malone berättade om för några veckor sedan. Han hade en äldre prästkollega som sa att till fastan så gav han upp vatten i sin whisky. Det skall alltså vara något som man bestämmer själv men som verkligen är en uppoffring som är kännbar. Jag beslutade mig för att ge upp öl under fastan. De som känner mig vet att öl är ett av mina stora intressen och en kär hobby. För de som inte känner mig så måste jag förklara att jag inte pratar om industri producerad öl utan om hantverks öl. Att samla, prova tillsammans med olika sorters mat, skriva om i min ölblogg och då och då också brygga öl själv. Som ordförande i ett framgångsrikt ölsällskap grundat i Sverige 1987 så kan nog konstatera att öl är en fantastiskt rolig hobby. Att ge upp detta i mer än fyrtio dagar är inte lätt utan det är kännbart och jag saknar att kunna njuta några goda hantverksöl till helgen eller besöka någon av de bryggeripubar som vi har där jag bor.

Förutom att ge upp något så rekommenderas man också att göra något extra under fastan som man inte gör annars som har anknytning till tron eller kyrkan. Det senare var svårare för mig att komma på vad jag skulle göra. Jag funderade på om jag skulle deltaga i “Stations of the cross” i kyrkan varje fredag kväll vilket är en speciell rit när församlingen ber vid fjorton olika bilder som visar Jesu vandring till Golgata, de händelser som utspelade sig då tills korsfästningen. Av olika anledningar så fungerade inte detta varje fredag kväll detta året så jag hade svårt att besluta mig för vad jag skulle göra tills dess att jag en kväll kom på att jag skulle försöka skriva ett inlägg per dag på min blogg om just denna resa som jag har gjort under snart ett år på väg mot konverteringen till Katolik.

Jag misstänker att de svenskar som läser min blogg fördmodligen börjat tänka att nu har det slagit över totalt för Lars. Ingen uppdatering på bloggen på över ett år och nu sprutar han ut ett inlägg varje dag. Så om det händelsvis skulle vara så, då finns förklaringen här. Det är inte så att jag ber om ursäkt på något sätt för mitt bloggande, det har varit nyttigt att skriva om detta och jag har upptäckt saker när jag skrivit som jag har glömt bort tidigare.

Så har jag blivit en religiös extremist då? Allting är relativt. Ur många svenskars ögon är det säkert så eftersom Sverige har blivit så sekulärt att Svensken inte ser, hör eller träffar på speciellt mycket religiöst i sin vardag. Det är ofta också så att det man inte känner till skrämmer många. Annars så tycker jag nog inte att Katolicismen på något sätt är extremistisk men det är jag medveten om att många svenskar inte skulle hålla med om eftersom kyrkan håller fast vid vissa principer som går emot den allmänna samhälls opinionen som råder just nu.

Någon kanske kommer ihåg att jag i tidigare inlägg skrev att jag själv för fjorton år sedan trodde att Karen var religiös extremist när jag träffade henne på nätet och hon berättade att hon var Katolik. Min fördom visade sig vara felaktig och de som har träffat min fru tror jag nog tycker att hon är ganska så normal. Vad man uppfattar som religiös extremism är förstås olika men själv skulle jag nog nämna vissa kyrkor där medlemmarna talar i tungor eller slår kullerbytta nerför altargången. De som har sett filmen Borat kanske kommer ihåg när han besökte en pingstkyrka och just detta inträffade, församlingsmedlemmar som springer runt och joddlar gobbiligook och rullar runt på golvet, varefter Borat konstaterade att i denna omgivning så framstod nog han själv som ganska normal.

En annan sak som jag själv tyckte kändes extremt när jag bodde i Sverige var Mormoner eller Jehovas vittnen som ringde på dörren och promt skulle komma in och prata. Eller någon enstaka gång i skoltiden som jag följde med klasskamrater till Pingstkyrkan för att bara se hur det var och församlingsmedlemmar hoppar på en och frågar om man vill bli frälst och man drar sig undan mumlande: “Inte idag tack” medan man tänkte: “inte i denna kyrkan i alla fall”.

39

Jag är inte ute efter att peka ut andra religioner som extrema men jag tror att vad man upplever som extremistiskt är olika från person till person och jag tror faktiskt att många svenskar tycker det är extremistiskt att prata offentligt eller blogga om sin tro. Som svensk skall man nog hålla sin tro för sig själv, det är liksom för personligt att berätta om det för andra, om man nu har en tro. Men svensken brukar ju ofta säga att “Jag tror på något…..”; utan att vilja vara specifik om vad detta är.

Min trogna läsare och kommentator “Olgakatt” frågade i anslutning till gårdagens inlägg om hur äkta religiositeten är i USA och att många Amerikaner går till kyrkan av sociala och t.o.m affärsmässiga skäl, dvs för att knyta kontakter. Nog kan det vara så i många fall. Jag ser dock väldigt lite av just detta i den Katolska kyrkan. Katoliker är pinsamt sena till kyrkan. Vår präst skojar ibland om att när han, diakonen och altarpojkarna/altarflickorna påbörjar processionen från kyrkans förmak så är kyrkan endast halvfull medan när de kommit fram till altaret tio sekunder senare så är det fullsatt.

Inte heller serveras det något kyrkkaffe och inte är det många som stannar kvar för att prata med vänner och bekanta. Jag tror att jag lugnt kan konstatera att Katoliken går inte till kyrkan av sociala skäl. Däremot så kan det säkert finnas mycket av den sociala biten hos många protestantiska kyrkor har jag tyckt mig förstå genom kollegor som går just till dessa kyrkor. En annan skillad är att man i Protestantiska kyrkor klär upp sig för gudstjänsten på Söndagen som man gjorde förr i Sverige medan Katoliken ofta går till kyrkan som “de går och står”. Speciellt under den varma årstiden så kommer många i shorts, badtofflor och t-shirt men det kanske är något som är speciellt i Katolska kyrkor i USA eller kanske endast i sydstaterna för jag kommer ihåg att jag sett Katolska kyrkor i Europa där det fnns skyltar utanför som just säger att man inte kan ha shorts på sig och i Vatikanen var det också så minns jag från en 35 gradig dag i Rom.

En sak som jag uppskattar extra mycket i Katolska kyrkan är att musiken under gudstjänsten är så omväxlande. Det kan vara allt från vad jag minns från Svenska kyrkan, t.ex orgel till körsång men också väldigt ofta mer modern musik som denna sång som jag senast hörde framföras av några ungdomar som spelade, elgitarr, bas och trummor:

April 2017
M T W T F S S
« Jan    
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930

Top Clicks

  • None

I have had visitors from:

Blog Stats

  • 51,338 hits

Statcounter

wordpress com
stats

Bloggkarta

Jag har placerat min blogg i USAbloggkartan.se!