You are currently browsing the category archive for the ‘Life in Arkansas’ category.

Yesterday was a day when we had a slight risk of winter weather but today Friday was the day we woke up to a white Arkansas covered in at least two inches of snow, here in the central Arkansas.

I took a walk this morning around our neighborhood, a walk I do quite often, but in the snow it took probably almost twice as long time as normal.

More kids and adults were out playing around in the snow than what I have seen when this happens other times.

I smiled at the few ones that I saw shoveling their drive way, knowing that the snow will be gone before the sun sets this evening.  That is how winter is in Arkansas.

I tried to build a snow lantern on top of our mailbox but it failed because when it looked pretty, with all the rolled snowballs to build it up, the tea lights inside it was just blowing out in the wind.

Oh well, I made an effort at least. Now I came in with wet shoes and freezing all over so a cup of hot glögg seems fair under these conditions.

Merry Winter everyone. I am glad that winter came to Arkansas this year even if it was just for a day.

And good for you Governor Hutchinson that you closed state offices today. State employees are voters too.






Friday night at 10:00 pm while Karen and I were watching TV, we heard multiple sirens and sounds from vehicles on our street. We live on in a normally very quiet area and it is not often that you hear much than regular cars passing by or maybe kids being loud but even that does not happen often.


I went outside to see what was going on and saw that heavy smoke was coming out from a house on the other side of our street, four houses down from our house. I went back inside and told Karen that our neighbors house had caught on fire, something that she hardly believed but came out with me to watch.


Soon we were gathered with our neighbors living closest to us watching the smoke continuing coming out heavily from the house on fire. Several firetrucks, as many as five was already on site together with multiple police cars and an ambulance.


While we were standing there watching, one of our neighbors living closer to the house came out and said that there were body bags laying in front of the house. It felt very bizarre and like I was watching a movie instead of reality, in my neighborhood. I told my neighbor that it was strange that someone was in bed already before 10:00 pm so that they did not wake up to a raging fire.


Later as we stood there, wondering if there was a risk that the fire could spread to our houses, we started talking if anyone knew the people living in this house. Nobody seemed to be familiar with the tenants, only one neighbor knew that “they were both college professors and had a sister living with them who had some mental issues”. I imagined an elderly couple who had an old sister and all of them asleep before 10:00 pm on a Friday night and I thought that it was very, very sad.

Somebody thought that they has seen the couple having a dog and Karen wanted to volunteer to take in the dog if it had survived until we could get it to the animal shelter next day. Police and Fire fighters did not want to talk to anyone of us and we assumed that that poor dog had also died in the fire.


It was difficult going to bed that night and I kept thinking about the drama that had played out so very close to our house and I felt very, very sorry for the people who had died in the fire.

We did not fall asleep until probably sometimes around 2:00 am that night and was abruptly waken again at 6:00 am with our dogs barking like crazy. I heard sirens and trucks driving down our street and went out to see what was happening. This time large flames were totally engulfing the house and it looked much worse than it had been the night before.


I was thinking that fires that rekindles are very common and I know that in Sweden there is some rule that the Fire Department cannot leave a site where there has been a fire until a certain amount of time has elapsed. I don’t know if Maumelle Fire Department stayed during the night but now all the firetrucks were back and a large tower truck was spraying water all over the building trying to get the fire under control.


We went out again to watch the horrible scene in front of us and made sure that the Fire Department had the fire under control before we went back in again. It was not until later that we learnt that this was not an elderly couple sleeping through an accident fire but a murder/suicide/arson case.


I watch a lot of Forensic files on TV and again I felt like this is not happening but this is like a TV show. At this moment, we still don’t know who was the murderer even if the many discussions on Facebook assumes that it was the male 41 year old UALR college Professor. But there were also his wife 28 and his sister 31 in the house together with two adorable border collies. All of them shot to death.


We soon learnt more about these neighbors which we don’t remember that we have ever seen from their Facebook accounts and it is a very tragic story. They got married as late as in 2013, she was an adopted child from Russia but came to live with her family in Missouri when she was only six years old. He was a college Professor at UALR and many of his students witnessed about how nice an funny this professor was.

Yesterday when I was driving to the store, I passed the burnt down house and saw the wife’s family from Missouri being here to possibly recover anything from the burnt down house.


We still don’t know who was the murderer even if the mothers Facebook post indicated that her daughter had been the victim of an awful crime. I don’t know if that is an indication of that the family has got to know more from the Police than the public or if that is a mothers instinct to handle an awful situation like this.

Sometimes I feel like I am living in a movie instead of the real life because a Swedish guy like me do not expect those horrors we watch on TV to happen in your own neighborhood.

En central fråga inom den Katolska kyrkan är att livet betraktas som heligt och en gåva från Gud. Därför värnar också Katoliken om de liv som ännu är i utveckling som det ofödda barnet. Detta är en viktig fråga inom Kyrkan och Katoliker engagerar sig i olika former för att informera och ibland även protestera till politiker avseende den orätt som Katoliken anser begås mot det ofödda och värnlösa barnet. Med andra ord, kort och gott, Katoliken är emot abort.

Detta är en av de frågor, kanske den fråga som mest väcker debatt och oftast också ilska, kanske ibland också hat mot det Katolska kyrkan eftersom denna inställning är kontroversiell med de samhällsvärderingar som råder just nu. Nu är det inte enbart den Katolska kyrkan som är emot abort, många protestantiska kyrkor här i USA har samma inställning eller går i vissa fall ännu längre än den Katolska kyrkan eftersom människor från vissa andra kyrkor ibland har en tendens att bli extrema i sitt sätt att uttrycka sina åsikter.

Abort är en s.k dödlig synd (se definitionen på “dödlig synd” i början på detta inlägg) enligt den Katolska tron men även den kvinna som har begått abort kan bli förlåten i bikten om hon ärligt ångrar denna synd. Kyrkan vill dock ge kvinnor en möjlighet att vara mer informerade innan beslutet tas om abort. “Rätten till liv”  eller “Pro life” som det heter på engelska var en av de föreläsningar som vi har haft under RCIA. På den föreläsningen som vi hade förra året kom två kvinnor från en katolsk förening kallad “St Josephs helpers” som driver en organisation “Arkansas pregnancy resource center” (gå gärna till deras websida för att läsa mer). Denna organisation ligger mitt emot Arkansas enda abortklinik och de personer som arbetar inom organisationen vill ge de kvinnor som söker en abort all information som de behöver innan de fattar ett beslut i denna fråga.

Arkansas är en delstat med en tredjedel av Sveriges befolkning så det kanske låter konstigt att det endast finns en enda abortklinik i delstaten. Frågan om abort i Arkansas är inte lika kontroversiell som i andra delstater eller som i exempelvis Sverige. En majoritet av befolkningen är emot abort och motståndet har växt över tiden. Det har funnits fler abort kliniker i Arkansas men den enda som nu finns kvar är den som ligger mitt emot Arkansas Pregnancy Resource Center. Ett annat exempel på att abortmotståndet i Arkansas är större än i andra delstater eller i Europa är att Arkansas lagstiftare för två veckor sedan beslutade om en ny lag som förbjuder abort efter 20 veckor. Representanthuset och Senaten godkände lagförslaget men Guvernören la i förra veckan in sitt veto emot det nya lagförslaget. Denna veckan så blev dock Guvernörens veto förklarat ogiltigt av Senaten och detta lagförslag kommer nu att bli lag i Arkansas. Samtidigt så har lagstiftarna nu också lagt fram ett nytt lagförslag som även skulle förbjuda abort efter 12 veckor. Om detta lagförslag blir klubbat in till lag, så kommer Arkansas att ha lagar som är mer restriktiva avseende abort än andra delstater i USA. Jag ville ge denna bakgrund till att förklara varför frågan om abort in Arkansas inte är lika kontroversiell som i andra delstater eller i Europa, en majoritet av befolkningen är emot.


Till RCIA föreläsningen förra året så berättade två kvinnor från Arkansas Pregnancy Recource Center (jag kommer att förkorta detta APRC nedan) om den verksamhet som de bedriver. En av dem var sjuksköterska och den andra var chefen för organisationen. Andra personer arbetar med att kontakta de kvinnor som kommer till abortkliniken, erbjuder dem att komma till lokalen som de arbetar i mitt emot abortkliniken och få professionella svar på sina frågor från sjuksköterskan. Den senare hade många berättelser att dela med sig av som alla visade på att så många kvinnor beslutar sig för abort utan att ha undersökt alternativen eller för att man inte har tillräcklig kunskap om att det faktiskt är ett barn som man avser att avsluta livet för. I flera fall visade det sig också att kvinnan inte alls ville begå abort men kände sig  tvingad av make, pojkvän eller föräldrar att fatta detta beslut. Eftersom sjuksköterskan får en chans att prata med kvinnan enskilt utan någon annan som kan utöva påtryckning på henne, vittnade sjuksköterskan om många kvinnor, nästan alla; som ändrade sitt beslut när de fick information och också löfte om fortsatt hjälp och stöd fråm APRC.

Det sorgliga är att nästan alla fall som APRC berättade om berodde på okunskap hos kvinnan om barnet och alternativen till abort eller pga att någon annan utövade påtryckning på kvinnan att begå abort. Nu tänker kanske läsare att vad APRC gör är också en form av påtryckning på kvinnan och bilder av demonstrerande abortmotståndare utanför abortklniker kanske dyker upp i huvudet. Jag uppfattar det inte alls som påtryckning, ingen blir tvingad att komma till APRC, de blir erbjuden en möjlighet att bli mer informerade och få stöd innan de fattar sitt beslut, utan påtryckning.

De som väljer att komma med till APRC erbjuds också att göra en ultraljudsundersökning utan kostnad. Sjuksköterskan berättade att ingen av de kvinnor som hade genomgått ultraljudsundersökningen och fått se sitt barn på en bildskärm, valde att gå till abort kliniken efter detta. Rätt eller fel? Jag kan inte förstå att någon kan tycka något annat än att det är rätt att få så mycket information som möjligt innan man fattar ett sådant beslut. Den enda anledningen till att man inte skulle vilja ha information såsom att se sitt barn genom ultraljud måste väl vara att man vill förtränga att det verkligen är ett barn som man står i beslut att avsluta livet för.

För de kvinnor som väljer att inte göra abort ger APRC stöd, både i form av fortsatta samtal och coaching men också ekonomiskt om detta är anledningen till att kvinnan hade planerat aborten, för att hon inte trodde sig kunna ha pengar för uppfostra ett barn. I de fall kvinnan inte vill bli mor så hjälper APRC med att ta kontakt med adoptions organisationer så att par som inte kan få egna barn kan uppleva gåvan av ett barn i familjen.

För de kvinnor som trots informationen ändå väljer att begå abort så erbjuder APRC också stöd i form av samtal eller kontakter med andra organisationer som kan hjälpa den som gått igenom en abort. Flera kvinnor som arbetar på APRC har själva begått en abort så de har personliga erfarenheter som de kan dela med. APRC informerar också kvinnan om hennes rättigheter om hon väljer att gå till abortkliniken, t.ex att inte skriva under något dokument som ger läkaren ansvarsfrihet, t.ex om något under aborten skulle skada kvinnan.

Jag var väldigt imponerad av att höra om den verksamhet som APRC bedriver och har stor beundran för de som arbetar där med dessa frågor. Deras verksamhet är så långt borta som man kan komma från bilden av extremister som står utanför abortkliniker och skriker och hotar de som går in genom dörrarna på denna. Att ge information och stöd i stället för att endast fördöma är något som jag tycker är både humant och kristet.


Jag mellanlandar endast hemma idag eftersom det är onsdag och efter jobbet och innan RCIA mötet som vi har på onsdagar klockan 19:00 så blir det knappt en timme hemma innan det är dags att vända tillbaks till Little Rock. Det känns som att det har varit en lång resa sedan RCIA startade i juni förra året. Nu är det endast lite mer än en månad kvar innan det är dags för konvertering på påskafton. Jag glömde nästan bort att RCIA faktiskt fortsätter två veckor efter påsk med de sista föreläsningarna kallade “Mystagogia”.

Annars så är vi nu två veckor in i Fastan eller “Lent” som det heter på engelska. Jag gav ju upp öl som en uppoffring under denna period men jag har inte druckit någon alkoholhaltig dryck på två veckor. När jag tänker efter så får jag nog gå tillbaks till min tid i lumpen för när detta hände senast. Jag tror nog att det är ovanligt att någon som inte är absolutist avstår från alkohol i mer än två veckor om man inte är sjuk eller gravid, eller så.

Jag provade att fasta en gång 1999. Under tio dagar åt jag ingen fast föda och drack endast någon märklig sorts palmsirap som man rörde ut i citron saft. Så illa är det inte under denna fastan. Även om det var en intressant upplevelse att leva utan fast föda i tio dagar så är det inget som jag vill göra om. De första dagarna gick bra för mig jämfört med andra som jag pratade med. För vissa människor verkar det vara otänkbart att vara utan fast föda i endast en dag men det hade jag inget problem med. Det var snarare efter ca sju dagar som jag började känna mig dålig och undrade om jag skulle klara av det.

Etikett från en mycket god öl som jag kan rekommendera. St Bernardus 12

Etikett från en mycket bra öl som jag kan rekommendera. St Bernardus 12

Jag ger dock inte upp så lätt om jag har bestämt mig för något så jag genomförde tio dagars fastan utan att ge upp men det var ingen rolig tid. Den nuvarande fastan med att avstå från kött från fredagar och öl (alkohol) är betydligt enklare på det sättet.

Förra året läste jag om en ölälskare som gjorde motsatsen. Han gav upp all föda förutom öl under fastan. Han motiverade detta med att det var just så som många katolska munkar tillämpade fastan. Eftersom de inte kunde äta fast föda så bryggde de extra “näringsrika” öl till fastan. Nu är det ju så att ju mer näringsrik malt som man har i vörten, desto mer alkohol jäser ut i ölet. Så föddes säkert många av de finaste klosterölen som idag kommer just från Katolska munkbryggerier. Det måste dock bli svårt att få något gjort om man dricker så stark öl på fastande mage. Men munkarna kände sig säkert saliga efter ett par stop från kloster bryggeriet,


Nu är det endast tre dagar kvar innan Påve Benedict XVI lämnar sitt ämbete för ett liv som pensionär. Ett mycket ovanligt beslut som senast skedde för 600 år sedan och om man räknar när det skedde på helt frivillig väg så är det 700 år sedan. Tycker det är synd att inte fler påvar har fattat det beslutet när de kommit till åren och inte orkar fortsätta. Jag kommer ihåg att Johannes Paulus II (eller John Paul II som han heter på engelska) såg väldigt skröplig ut på slutet och verkade ha väldigt svårt att utföra sina uppdrag. Dessutom så är ju Benedict XVI redan ett år äldre än Johannes Paulus II var vid sin bortgång.

Det har fått mycket uppmärksamet i media och just nu pratar de faktiskt om detta på CNN som jag har på TVn. Det skall bli spännande att se vem efterträdaren blir. Många har ju uppfattningar om detta och lite förvånande kommer jag ihåg hur många i Sverige som engagerade sig i dessa diskussioner senast det begav sig för sju år sedan. Man skulle ju kunna tro att det endast är Katoliker som intresserar sig för detta men så verkar det inte vara. Jag tror väl knappast att Påven har något som helst inflytande på hur en Svensk lever eller verkar.

Johannes Paulus II vapensköld förde tankarna osökt till Sverige

Johannes Paulus II vapensköld förde tankarna osökt till Sverige

Regnet vräker ned utanför och våren verkar dröja här i Arkansas i år. Det lär bli varmt snart nog och länge så jag sörjer inte allt för mycket. Just den här tiden på året har dock varit mildare tidigare år som jag har bott här och mars 2007 minns jag fortfarande som en av de bästa svenska somrar som jag har upplevt, utanför Sverige.


Idag är det fredag och enligt traditionen så avstår Katoliker från kött på fredagar under fastan. Fram tills någon gång på 60-talet (har inte kollat den uppgiften) så avstod man som Katolik från kött på alla dagar men det ändrades för några decennier sedan till att bara inkludera faste perioden. Karens föräldrar kommer dock ihåg tiden när det var alla fredagar på året. Vår präst har också sagt att vi inte skall bli överraskade om Kyrkan går tillbaks till varje fredag i framtiden. Kanske han vet något som inte vi vet?

Året om på restauranger här i Arkansas så serveras Catfish på just fredagar och även om det som sagt inte är ett krav just nu på att avstå från kött alla fredagar på året så äter man här i södern ofta just Catfish på fredagar. Jag funderade själv på att till lunch åka till en liten restaurang som Karen upptäckte när hon hade ett revisionsuppdrag i Morgan, några kilometer från Maumelle där vi bor. Det var den bästa Catfish rätten som jag har ätit i Arkansas och jag har ätit många. Catfish är nästan alltid friterad och serveras med pommes frites, remouladsås, cornfritters, hush puppies, cole slaw och rå lök. Jag brukar också stänka lite tabasco över fisken. Det är just kombinationen som jag tycker gör detta till en mycket god maträtt. Jag har faktiskt provat Catfish som grillats och det var faktiskt inte så illa men det är sällan man ser den serverad så. Om någon undrar i Sverige vad för sorts fisk som Catfish är så rekommendar jag att läsa på Wikipedia. Den närmaste översättning som jag kan komma till på Svenska är “Mal” men det finns många olika sorters malfiskar har jag förstått.
Är det då en uppoffring att avstå från kött på fredagar kanske någon undrar? Jag tycker inte det. Det som är svårast är att komma ihåg att göra detta.

Catfish med pommes fritesm cole slaw, tartar sås och hush puppies. Jag ser inga corn fritters på denna bild

Catfish med pommes frites, cole slaw, tartar sås och hush puppies. Jag ser inga corn fritters på denna bild

Jag har en liten korrigering att göra från ett tidigare inlägg. Jag påstod då att den församling som Karen och jag tillhör är den andra största i Arkansas och det visade sig vara inkorrekt. Förmodligen så grundade jag min uppgift på något som jag endast hört men kollade inte upp fakta. Det kan säkert vara så att vår kyrka tidigare var den andra största i Arkansas men den nordvästra delen av vår Stat har växt enormt de senaste åren och en stor del av befolkningstillväxten där är arbetare från Mexiko som immigrerat som arbetskraft till industrin i denna del av Arkansas. Som de flesta vet så är Mexikaner ett Katolskt folk så det kan förklara tillväxten i Katolska kyrkor i denna del av Arkansas. Vår kyrka “Christ the King” kommer nu först på femte plats i storleken i Arkansas och den största är en kyrka som heter “St. Raphael Church” och som ligger i Springdale. Denna kyrka har hela 20.569 medlemmar vilket är en helt enorm siffra med tanke på att det totala antalet Katoliker i Arkansas är drygt 100.000, så denna kyrka har alltså en femtedel av dessa Katoliker som medlemmar. Här är listan på de tio största församlingarna i Arkansas. De flesta av dessa ligger just i det nordvästra hörnet av vår Stat.


Jag fick ett överraskande samtal på jobbet idag. Det var en av ledarna från RCIA programmet som ringde och först så trodde jag att hon ville informera om mig om den inställda klassen igår och om vi skulle ha ett extra möte, men så var inte fallet.

I stället så frågade hon mig om jag var villig att deltaga i en speciell ceremoni som äger rum på Skärtorsdags kvällen. Under denna cermoni så kommer prästen symboliskt att tvätta fötterna på några av församlingsmedlemmarna på samma sätt som Jesus gjorde med sina lärljungar under Skärtorsdags kvällen. Först kände jag mig lite tveksam till detta. Jag hade hört talas om just denna ceremoni tidigare och speciellt min svärmor som är min sponsor har berättat om hur speciell denna ceremoni är. Men det var inte svårt för mig att tacka ja. Det är förstås en förmån att få bli tillfrågad för jag tror att de sa att prästen endast kommer att göra detta på två stycken i församlingen och ledaren från RCIA berättade att jag blev tillfrågad för att jag har varit så engagerad i programmet. Så nu måste jag boka en sådan där pedikyr som Karen lurade mig på en gång förra året så att man är presentabel i kyrkan.

Vi fick inget vinterväder i centrala Arkansas idag som jag trodde igår. I stället så har regnet vräkt ned hela dagen men temperaturen har varit precis över frysgrader så vägarna har varit farbara. Nu tror jag inte att vi kommer att få så mycket mer vinter här utan snart väntar våren vilket är lika med sommar i Sverige. När jag flyttade hit för  sex år sedan så var mars den första månaden som jag bodde här. Jag minns det som en underbar tidsperiod. Jag hade inte börjat jobba utan kunde bara njuta av lediga dagar med temperaturer strax över 20 grader. Det var tider det.37

Jag såg nyligen en rapport som visade på att Arkansas är den femte mest religiösa staten i USA. Jag kan inte säga att jag är förvånad men om någon hade bett mig att gissa vilken plats Arkansas skulle hamna på så kunde det ha blivit allt mellan 1-25. Att min hemstat måste vara i det övre skiktet av religiösa delstater är ingen överraskning eftersom man brukar kalla sydstaterna för “bibel bältet”. Men det är svårt som Amerikan att få en känsla för sådant om man inte har bott i många olika stater under en längre tid. Det är ju inget som man kan direkt jämföra enkelt.


Att människor här är mer religiösa än i Sverige är dock väldigt lätt att konstatera. Om jag i Sverige skulle ha varit en frekvent kyrkobesökare och med det menar jag att man går varje söndag så tror jag att det skulle betraktas som konstigt, nästan med misstänksamhet. Sverige har verkligen blivit sekulärt väldigt fort ur historisk synvinkel. Med tanke på detta är det väldigt förvånande att 68.8% (Wikipedias artikel om Sverige avseende medlemsskap i Svenska kyrkan 2011) av landets befolkning fortfarande är medlemmar i Svenska kyrkan. Det är ju trots allt en betydande del som man betalar i skatt till Svenska kyrkan genom medlemsskapet och det måste anses dyrt om man endast besöker kyrkan på första Advent och Julen. Enligt Svenska kyrkans egen statistik så var antalet totala gudstjänstbesök under 2011 lika med 4 547 777. Med ett medlemsantal på 6 519 889 under samma år så betyder det att svensken gick i kyrkan 0.7 gånger per år. Antalet gudstjänstbesök i Svenska kyrkan har halverats från nio miljoner 1990 till drygt fyra och en halv miljon 2011.

Här i Arkansas är det snarare det motsatta. Alla förutsätter att man går i kyrkan varje vecka och många Protestantiska kyrkor går också i kyrkan på Onsdagar förutom Söndagarna. Snarare är frågan här; vilken kyrka som man går till. Här i sydstaterna är de flesta Baptister. Katoliker utgör endast en mindre del av Arkansas befolkning. Enligt Wikipedia så finns det nästan sju gånger så många Baptister i Arkansas som det finns Katoliker

Most religious states in the US

Detta är första gången sedan jag flyttade till Arkansas som en s.k ‘snowday’ har deklarerats i förskott. Normalt sätt om det föreligger risk för svårt väglag, så annonseras detta på morgonen för oss som är delstats anställda. Oftast betyder s.k ‘inclement weather policy’ att man har på sig till kl 10:00 att infinna sig på sitt kontor. Kommer man in senare än 10:00 pliktar man med att ta semester för den tid som man har varit frånvarande i förhållande till sin arbetsdag. Exempelvis så börjar min normala arbetsdag kl 07:00. Om jag under ‘inclement weather policy’ infinner mig 10:30 så måste jag ta använda min semester tid för att plikta 3,5 timmar.

A Snowday, YEAH

Så räknas semester här i USA, inte i dagar utan i timmar som man har tjänat in och kan ta ut. Nu är dessa regler som Karen och jag följer annorlunda än de regler som man följer om man inte jobbar för delstaten. Jag vet faktiskt inte hur många privata företag som deklarerar att deras kontor är stängda, på det sättet som vår käre Guvernör gjorde idag. Hur som helst så är det första gången som detta har hänt så länge som jag har bott här i Arkansas.

Guvernör Mike Beebe

Oftast om vädret är osäkert så måste man upp tidigt och se om något meddelande har inkommit att man kan infinna sig senare än normalt till jobbet. Detta meddelas både via tv, radio eller om man anmäler sig till vissa epostsändningar eller SMS-utskick.

Idag så blev jag medveten om att alla delstatskontor var stängda imorgon av en kollega till mig som jag råkade träffa på Kroger där jag hade stannat för att köpa ‘mjölk och bröd’ !!!! (Låt mig komma tillbaks till detta). Min kollega Bonnie sa att man redan hade skickat ut ett meddelande att vi skulle hålla stängt imorgon pga det ankommande snö-ovädret. Nu är det ankommande snö-ovädret inget speciellt för svenska förhållanden. Vi kanske kommer att få mellan 7-25 cm snö imorgon. Närmare än så har ingen lyckats komma i beräkningarna. Men eftersom detta är abnormt för Arkansas så tog alltså vår käre Guvernör beslutet att stänga ner alltihop i stället för att vänta tills imorgon och se hur illa det blir.

Så var det förra fredagen. Jag ville inte åka till jobbet i min bil eftersom mina däck inte längre lämpar sig för den minsta vinterväglags körning så jag åkte med Karen till jobbet som har friskare däck. Klockan 9:00 fick vi besked att våra delstatskontor stänger fr.o.m kl 12:00 men Karens myndighet beslutade att stänga redan 10:15 så jag var tvungen att lämna då.

Eftersom vi inte har några vidare allmänna kommunikationsmedel och att man inte kan gå hem så blir man väldigt beroende av just att komma hem med sin bil.

På vägen hem stannade jag på Kroger för att handla mat för alla eventualiteter om vi skulle bli insnöade i mer än en dag. Det är något jättekonstigt med folk här och jag antar att det är endast i Arkansas eller i de andra sydstaterna som detta händer eftersom vi inte får snöoväder så ofta men här bunkrar folk som om att de skulle uthärda ett kärnvapenkrig. Det som ‘alla’ säger att de måste hem för att köpa är ‘milk & bread’ och jag har inte fått klart för mig varför detta är vad alla säger sig vilja bunkra för de köper allt som de vill ha under snödagen och det är nog också mycket mer öl och chips som åker ner i vagnen).

Kroger var fullare än innan Thanksgiving med folk som köpte allt de anser sig behöva för att vara belägrade i 2 månader. På Fredag skall vi få 15 grader varmt så all snö och is som faller i natt och imorgon är borta på Fredag.

Men jag kan inte låta bli att njuta av situationen. Det är något speciellt med att känna att man blir ‘belägrad’ av någonting så oskyldigt som snö och att man är ledig från jobbet och skolan och måste stanna hemma i sängen och titta på film hela dagen. Usch vad jobbigt…..NOOOOOT

När det snöar här i Arkansas så orsakar det problem som svenskar inte alls förstår. Först och främst, det ‘SNÖAR’ så vi kan inte åka till jobbet/skolan imorgon. Exakt, det är det där konstiga som vi läste i Kalle Anka tidningarna när vi var små. Knattarna blev så exalterade för att det snöade och de inte kunde gå till skolan.

Knattarna och Kalle som jag kommer ihåg det från mina Kalle Anka tidningar

Förstå problemet rätt. I denna delstat så kanske vi får detta väderförhållande 1-2 dagar per år i genomsnitt. Så pga detta finns det inte förberedelse för de problem som detta orsakar i trafiken. Bilarna har inga vinterdäck. Snöplogar och saltbilar finns inte i samma omsträckning som i Sverige. Folk här förstår inte någonting om att snö och is gör vägarna farliga och man måste sakta farten om man ger sig ut (och har 4-hjulsdrift, annars ska man inte ge sig ut alls).

Så detta är inget speciellt om man bodde i Sverige men pga omständigheterna så är detta allvarligt väder här. Jag hoppas att vår gode Guvernör Mike Beebe stänger alla delstatskontor imorgon. Detta väder skall ingen ge sig ut i. Asfalten är också så mycket halare här än i Sverige för den är hårdare och måste stå emot temperaturer som vi inte har i Sverige, ca 35 – 45 grader varmt. Denna typ av asfalt blir väldigt hal när det blir kallt så skratta inte för mycket åt människor här. Det kan inte jämföras med Sverige.

June 2018
« Jan    

Top Clicks

  • None

I have had visitors from:

Blog Stats

  • 54,513 hits


wordpress com


Jag har placerat min blogg i!